Ettårigt hjärta

Det är inte bara alla hjärtans dag, det är Wincents födelsedag också. Ett år är den lille godingen nu. Grattis lille vän ♥

Den sista bilden känns ju lite avlägsen nu. Gullegullegullegull.

På tal om sötsaker så hjälpte Tova till att spritsa maränger idag. Många nya spännande former blev det.

Och Ebbas ända och små tår går väl också under kategorin ”sötsaker”? 🙂

Lördag

Som vanligt på lördagar torkar jag leverpastej i ugnen så det doftar (stinker) i hela huset. Det är det som funkar bäst på träningen, som äger rum på lördagsförmiddagar. Idag verkar det som om vi ska träna inkallning. Vår paradgren ju, blir spännande… 🙂

Sällskap

Idag har vi varit hemma. Och vi fick besök av Åya. Det finns nog bara positiva effekter av det. Wincent äter upp sin mat direkt, han går att ha lös tillsammans med en så vettig hund, och tjejerna älskar henne. Alla glada!
En gång drog Wincent från trädgården men verkade liksom tänka till nere vid grindstolparna, och tydligen föll poletten ner för han kom tillbaka, Åya var ju liksom kvar hos oss…

Ebba ville inte följa med ut på eftermiddagen, hon kanske fick nog under förmiddagen, då jag lyckades med konststycket att skicka iväg henne med pulkan så hon flög över inte mindre än två stora snövallar, ett (ej aktivt) elstaket och hamnade långt nere i en kohage. Väldigt förvånad, men välbehållen Ebba fick hjälpas upp igen.

Lärorikt

Man lär sig mycket nytt med Wincent. Igår fick jag till exempel lära mig hur en AirPod ser ut inuti, samt vad det kostar att köpa en ny liten lur. Tack Wincent, du är för himla go.

Vinter

Nu är det onekligen vinter, vare sig vi vill det eller inte.
Det låg några stackars bilder i kameran, och några tog jag ute i snön nu.
Det blir inte så mycket bilder på Wincent ute. Den vilde rackaren är ju fortfarande svår att ha lös, då är det inte så kul att fota.
Tova visar glatt upp sin stora glugg.




Wilden har tappat ett kilo senaste veckan. Kompisen precis vid jobbet, Fanny, som Wincent brukar busa med, löper. Fantastiskt vad pipig en hund kan vara. Och äter gör han inte heller. Men fin är han 🙂
En tass i luften som en riktig pinscher, så fort det är blött eller kallt.
Jag fick skotta åt honom idag, han ville inte ens gå ut genom dörren, men snön hindrade honom inte från att dra en runda till grannen lite senare…

Full fart framåt (mot våren)

Hepp! ”Nu är det snart vår!” sa Tova glatt häromdagen när det töade en aning. Jag gillar hennes inställning.

Vi inledde julen med en kusin på övernattning. Vi passade på att åka runt runt på långa led efter Range Rovern. Glada barn, glad pappa.


Sen fortsatte den i vanlig ordning med firande i ett par omgångar med familj (stor del av den), mat (massvis), tomtar (två), och julklappar (också massvis).





Någon som firade sin första jul var Wincent, och det gjorde han ordentligt. Han är intensiv och norpar gärna lite julmat där han kommer åt, men han är go också, och har charmat alla.
Han har fått hjälpa till att dra sparken lite nu när det legat precis lagom med snö, han verkar tycka om att få lägga lite tyngd i selen, och ungarna tjuter av skratt. Bra grej.
Han leker bra med Tova och Ebba, som är vana vid hans fart och fläkt, och sen myser de lika bra tillsammans också. Vi gillar honom ♥

God jul

Årets julkort blev som vanligt inte riktigt som jag hade tänkt mig, men det är sällan det blir det med numera tre starka viljor som ska samsas på samma kort.
Men det blir nog jul i alla fall, vi hoppas att alla får det riktigt trevligt 🙂