Pulkapremiär

Det har kommit lite snö! Då var vi ju tvungna att testa en av Tovas julklappar – pulkan!

14_1_13_1

Lite osäker än. Det var ju ett märkligt färdsätt, det här…

 

14_1_14_5

Hobbe skymtar i bakgrunden. Eller hans rumpa, i alla fall.

 

14_1_14

Fundersam.

 

Det lilla rummet vid balkongen är klart! Eller ja, så nära man kan komma i alla fall. Det enda som är kvar är en liten tröskel vid balkongdörren, lite bättrande av färg och en knapp på lyset, så ska vi börja trycka in möbler där sen. Det är inte stort, men det är litet! Det kommer nog bli riktigt bra.

14_1_14_4

Inte ens med 18 mm brännvidd går det få med mer av rummet 🙂


14_1_14_3

14_1_14_6

Hobbe sitter ofta på kökssoffan och ser sådär bedjande ut. Det är svårt att säga nej då, ju.

På tal om mobilt…

…så slipper vi nog snart ifrån vårt mobila rallybredband! Nu sticker fiberkabeln upp ur backen så det borde inte ta så lång tid.
Såhär glad är Tova över det:

17_11_13_3

17_11_13_4

Två vassa gaddar i underkäken…

 

17_11_13_2
17_11_13_1

Något som hon också är glad över är Hobbe. Superglad, till och med:

15_11_13_1

Jag tog några före-bilder på rummet vi (eh, Magnus) har börjat med. Jag får se om det går att spackla, måla och tapetsera med gipsad hand? Annars är det bara drygt tre veckor kvar med gips. (Hoppas jag, kan bli mer…)
Dörren ut mot hallen ska vi nog plocka bort, så blir det lite mindre att måla med. Det som ska göras är att få upp gips på väggarna, spackla, slipa, tapetsera. Vi lägger nog in något smidigt golv för att slippa slipa det förmodade trägolvet under den charmanta plastmattan (även om det hade varit snyggt…). Taket ska målas, samt dörrar och snickerier. Smyg och foder ska sättas vi balkongdörren. Och så golvsockel.
Som vanligt låter det som en baggis, det kan ju inte ta så lång tid..? Tur att man aldrig lär sig…

17_11_13_5
17_11_13_6

 

7 oktober

7_10_13_1

Vi plöjer böcker Tova och jag. Jag läste för Tova om tama djur. Tova smakade, och godkände.

 

7_10_13_3

Jag fick en idé om tavlor i hallen. Kul för Magnus som fick fixa 😉

7_10_13_2

Det var inte helt lätt att fota med min hand. Annars går det mesta, men med lite nya metoder. Något som besvärar mig mer än min helgipsade arm är min rygg som helt gett upp allt hopp om livet, tydligen. Helt värdelös är den. Blä.

11 juni

11_6_13_1

Tjena.

Det rullar på i Solhem. Tova skaffar sig nya rutiner hela tiden. Den nya innegrejen är tydligen att vakna vid tre-tiden på morgonen och vara pigg och redo för en ny dag. Tovas mamma är inte riktigt lika pigg och redo då…
Hon har en ganska kraftfull stämma, unga damen. Dessutom har hon slutat sova sådär bra i vagnen. Det är synd. Men det kanske kan ändra sig, det med?

Något som är trevligt är de gubbarna som huserat i vår trädgård idag. Kanske inte gubbarna i sig, eller jo, de är väl inte otrevliga direkt, men deras närvaro betyder att det händer grejer i Slättåkra. Bra av dom. Snart surfar vi rallyfort. Det gör vi nämligen inte idag.

11_6_13_5

Det smyger en stor grävmaskin bakom vår lagård. Det betyder lite mer pålitlig el. Och bredband. Bredband är bra.

Hobbe och jag har varit hos veterinären några gånger nu de senaste veckorna. Han har haft en mystisk lite diffus hälta en tid nu. Veterinären förra veckan hittade inget direkt fel men skrev ut en kur Metacam och bokade en tid hos deras ortoped. Och där var vi idag. Hos ortoped-veterinär-snubben. Som inte heller hittade något fel. Eller någon anledning att röntga. För Hobbe har blivit bättre, veterinären idag såg ingen hälta alls, men jag ser den ibland när han vilat länge.
Hobbe kanske helt enkelt bara är.. gammal. Så vi ska stretcha lite efter promenaderna. Och fortsätta ge glucosamin. I övrigt tyckte han Hobbe var en ovanligt fräsch, mjuk och rörlig 10-åring. Fina Hobbe ♡

11_6_13_2

Jag gjorde en lite provisorisk mobil till Tova i köket idag. Hobbe är som vanligt med och ett hörn och kollar läget. ”Hon tystnade matte, det var konstigt, lever hon?”

11_6_13_3

11_6_13_4

11_6_13_8

11_6_13_6

Hästarna gör inte mycket vettigt just nu. Men några korta rundor har vi kommit ut på, Lukas och jag.

 

11_6_13_7

Lukas har en extra lång underläpp. Där brukar han samla lite käk. Man vet ju aldrig när man får mat nästa gång?

Spänning i tillvaron

Det är inte förrän man levt några år med det här…

22_3_13_12

Sladdrigt…

…och det här…

22_3_13_13

Trassel.


…som man till fullo har vett att uppskatta det här…

22_3_13_10

Kontakt!

22_3_13_9

Lysande.

…och det här:

22_3_13_8

22_3_13_14

Vi har fått möjlighet att ha taklampor i alla rum, uttag i alla rum och lampor i hallen, både uppe och nere. Ganska fantastiskt, om ni frågar mig.

Den uppmärksamme kanske även noterade att något ser annorlunda ut i trappen. Vi fixade fram ett ordentligt rep med tillhörande beslag som får agera ledstång. Himla smidigt att skruva upp, och väldigt behagligt att hålla i.

22_3_13_11

Dagarna hemma ger även tillfälle att fiffla lite med hemsidan. Lite fler bilder på Hobbe har det blivit, från åren som gått. Dessutom bytte jag ut den förra sidan med renoveringsbilder med sidor för varje rum/projekt. Det är inte helt klart, men titta gärna in under renovering.
En ny header av en gammal flygbild blev det också. Nu längtar vi efter våren! Det rimmar ju lite illa med att vi fått flera decimeter snö senaste dagarna. Elände.

Det hände nåt med inlägget nu, bilderna ser inte ut som de brukar. Skumt. Får kika på det, kanske. Vad som hänt.

Färdigt för inflytt

Nu är barnkammaren färdig. Färdig för inflytt. I god tid och allt. Och jag känner mig ganska nöjd, redo för utflytt, nämligen… Nu, sprattelputte, kan du komma ut, för nu är rummet klart!
På måndag kommer elektrikern och ser till att lamporna faktiskt går att tända också 🙂
Det kommer förmodligen, om jag fattat det här med små små människor rätt, fyllas på med allehanda lustiga prylar längre fram också, men nu finns i alla fall förvaringsmöjligheter för alla dessa prylar.

Färdigt. Gott om utrymme. Vilket det verkar som parveln kommer behöva.

Söta kaniner på väggen. Ska det vara gulligt så ska det.

Från andra hållet. Tre dörrar finns det i rummet. En till vårt sovrum, en till det orenoverade gästrummet och en till kattvinden.

Byrå med hemmasnickard sanitetsanordning...

Hobbe håller sig alltid framme. Det finns väl ingen anledning att fota annat än Hobbe? Undrar om han kommer bli sotis, stackaren. Nä, han blir nog en ypperlig storebrorsa, tror jag.

 

Nu pustar vi ut och laddar inför morgondagen – Hobbe fyller 10 år imorgon. Återkommer med fler bilder på jubilaren då!

Ljusning

Förra veckan premiärfikade vi på verandatrappen Hobbe och jag. För i år alltså. Jag trodde det skulle dröja någon vecka till men efter promenaden parkerade Hobbe sin lilla ända där och glodde uppmanande på mig. Det var bara att hämta ut ett tjockt täcke för oss att sitta på, en kopp kaffe och en bulle att dela på. Det blev såpass varmt där efter en stund att Hobbe flämtande fick lägga sig i skuggan av bilen för att svalka sig. Härligt med sol!

Hobbe leker arga leken med en fluga på väggen.

Riktigt varm och skönt i hörnet.

Hobbe blir vitare och vitare, det sträcker sig långt ner på frambenen nu. Snart tio år, min fina lilla hund.

Mysputte.

Torrt och tråkigt.

Ljungen på trappen börjar se lite torr och tråkig ut nu. (Och tillplattad…) Snart dags att sätta lite nytt. Känns konstigt att jag bara behöver plantera vårblommor hemma i år, istället för det mer normala antalet på två tusen stycken… Tre dagar kvar på jobbet, innan jag.. ja, vad ska jag göra? Baka i två månader? Får öppna fik på verandan. Café Solhem? 🙂

Och nu väntar vi bara på elektrikern, som ska dra lite el i barnrum och i hallen både uppe och nere. Ska bli fantastiskt med taklampor, vilken lyx!
Barnrummet som vi för övrigt har börjat inreda så smått. Mycket nytt som ska monteras, kännas efter och flyttas på. Visar hellre upp bilder på helt färdiga rum men några bilder kan vi kanske visa upp under resans gång.

Ganska tomt än.

Utmed den där väggen ska det stå en ganska stor byrå, med tavellister ovanför. Det ska in en stor färgglad matta, en söt väggdekor som jag köpt, lite belysning, och sen får vi känna efter hur mycket som behövs. Det lär väl fyllas med prylar med tiden, misstänker jag.

Inkastad vagga i hörnet. Golvet är verkligen helt fantastiskt.

Elen kommer än så länge in under dörren...

Farmors gamla vagga har fått nytt liv.

Tråkigt nog är det dåligt med bilder på hur rummet såg ut innan, det kändes liksom inte så kul att fota eländet när vi köpte det, men man skymtar hur det såg ut på de här bilderna:

Ganska slitet, även om tapeten var lite häftig.

Taget ifrån rummet bredvid, man skymtar den underbara heltäckningsmattan. Tänk att golvet vi har fått fram nu gömde sig under! Det är vi i och för sig glada för, att det gömde sig alltså, det är i kanonskick.

Hur rummet såg ut under renovering kan man se någon bild på här. Känns alltid konstigt att se före- och efterbilder. Avlägset och.. omöjligt, på något vis. Skönt att det är över, för den här gången. Bara.. några rum kvar… 😉

Väntar på våren…

Nu var det längesen det uppdaterades här igen. Och vad har hänt sen sist? Barnrummet är faktiskt färdigt, det ska bara städas ur och möbleras. Och så ska någon snäll elektriker dra lite el. Men det är ju snabbt ordnat. Kattvinden ska tömmas på isolering med. Kul jobb, jag ska heja på Magnus med glada tillrop under tiden 😉 Jag hade gärna gjort det, men ingen vet vad för skit som finns där inne (förutom gammal isolering och råttskit), och då är det bättre att Magnus gör det, som inte huserar en liten bräcklig krabat inuti.

Hästarna verkar må bra. Jag försöker vara en bra matte och låter dom byta hage ibland. Deras ordinarie hage erbjuder ju bara barmark under snön så jag brukar släppa dom i hagen i trädgården någon dag varje helg. Där finns både buskage, lite gräs att nypa av och lite andra utsikter. Då tror man ju att hästarna kanske kan vara nöjda med det, några timmar eller så. Men oftast dröjer det inte lång stund förrän de är någon helt annanstans… Den hagen är tydligen mer lättrymd ifrån så då gör dom just det, rymmer. Men de brukar hålla sig i trädgården så… Ja, de får väl hållas då… De betar ju ner blommorna som jag inte iddes klippa ner i höstas. Har dock satt upp lite extra trådar och sett till att elen når fram så någon gång kanske de kan hålla sig på plats? Nä, kanske inte.

Speciell häst som kräver speciella lösningar. Normalt behöver man inte dra el uppe på stolparna...

Abbe anser att det är vår nu och har börjat fälla. Hon har i och för sig en del att ta av så det gäller att börja i tid.

Glada för ny hage. En stund.

Närgången gosvänlig mule.

Det blir mest foton på Lukas. Det är ju bara han som villigt poserar så då får det bli så.

Yngve ser efter några av mattes pelargoner tills det bli vår. Det blir det snart, hoppas vi.

Det är inte helt lätt att få bra bilder på Yngve. Han vill helst sitta i knät. Det är lite för nära för att vara optimalt ur fotograferingssynpunkt.

Soldyrkarn.

Hobbe är alltid snabbt framme om solen letar sig in. Han lokaliserar solfläcken och ställer sig helt enkelt bara och väntar. Väntar på att matte eller husse ska hämta något att ligga på. En filt, om solen når ner till golvet, eller som i det här fallet, när solen inte står tillräckligt högt, Hobbes fåtölj. Och Hobbe har lyckats bra med den uppfostran för nog hämtas det grejer alltid. Och det här har Hobbe lyckats med, helt utan klicker eller kurser. Heja Hobbe.

Uppdatering:
Ungefär 3 timmar tog det innan Lukas lyfte upp en stolpe och tog med sig Abbe ut ur hagen. Husse fick locka in dom i vanliga hagen eftersom jag och Hobbe kämpade oss runt 5-kilometern… Eller, jag kämpade, Hobbe studsade lyckligt hela vägen runt…

Väntans tider i vintertider

Nu var de ett tag sedan vi rapporterade något från Solhem. Det har inte funnits så mycket att rapportera om, dessvärre. Eller dessvärre, det har varit lugnt och skönt, helt enkelt.

Efter att både jag och grannhunden hade gjort en varsin praktvurpa i vår nyslipade hala trappa köpte jag hem trappstegsmattor som klistrades dit. Inte det mest estetiskt tilltalande alternativet, kanske, men det gör trappen betydligt mer lättforcerad och det blev faktiskt lite hemtrevligt med dom. De går i nästan exakt samma nyans som hallgolvet på nedervåningen så de passade bra.

Hobbe verkar också nöjd med att trappen är mer lättanvänd.

Det fanns även en annan tanke bakom dessa mattor, för om varken jag eller hundar kan hantera trappan så lär ju inte små barn göra det heller. Och det ser ut att bli en förutsättning här inom en ganska snar framtid. Vilket för oss in på nästa bild, rummet bredvid vårt sovrum är på väg att bli barnkammare. För de icke insatta kan jag berätta att detta rum borde stå klart i maj, då ska nämligen någon helt ny bo där.

Under renovering...

Vi hade nog tänkt försöka oss på det där rummet själva, men orken och lusten tröt så ”vår” snälle snickare Mats har avsatt några dagar för att få ordning på alltihopa. Han har ställt upp mycket förr och gör det igen, han är bra han. Det som ska göras är att få upp gips på väggarna (klart på bilden), spackel, väv och färg. Golvet är redan slipat och i ordning. Snickerierna och taket ska målas, murstocken ska lagas och ny el ska dras. Fönstersmyg och foder ska på plats.

Jäsningen av den här nye lille krabaten tog dessutom mer på mig än jag hade trott, så numera är jag sjukskriven på halvtid, ligger på sofflocket och äter kakor 🙂 Kanske inte enbart, men mycket soffa blir det. Lätt hänt när man helt enkelt inte kan något annat…
Så det faktum att Lukas inte rids eller används alls just nu på grund av hans hovar passar ju ganska bra. De båda trollen går i hagen och äter sig varma och goa.

Lurvig.

Fina lilla Abbe.

"Ni gör väl ingenting utan mig..??"

Försöker få igång Abbe...

Lukas vill busa lite med Yngve, Yngve är inte lika övertygad.

Lukas vet nog om att han är rätt stilig 🙂 Han har tappat en del muskler av att bara gå och skrota, men han är snabbt tillbaka igen om bara hovarna vill samarbeta...

Tjock katt i snön. Tryggare utanför hagen, utan hästar...

Många djur att utfodra.

På tal om alla dessa djur så förklarar jag krig mot mössen nu. Nu ska det köpas ännu fler fällor och nu ska de dö, allihopa. Trots att jag röjt i klädkammaren och tagit några med fällor därinne redan så FORTSÄTTER de asen att tugga sönder mina grejer. Och de väljer ut det jag tycker mest om också. Så nu har jag tröttnat, på riktigt. Nu är det krig.

Uppdatering:
Bara någon timme efter ursprungsinlägget kastar jag ut ytterligare några råttor på balkongen… Jag skulle ha ner en väska från översta hyllan i klädkammaren, och får ner en av Magnus väskor i samma veva, glor ner i den för säkerhets skull – och naturligtvis – någon glor tillbaka. Stänger väskan igen och kastar ut den på balkongen. Jag hann dessutom se att att det var till den där väskan de små rackarna hade fraktat de knytband de snällt avlägsnat från mina hissgardiner som också låg där. Undrade igår vart de hade gömt de där banden…